Varför denna blogg?

Hej och välkommen till min blogg!
Jag är ofrivilligt barnlös och det är jobbigt. För att få ur mig den frustrationen som det innebär att varje månad vänta, längta och bli besviken och inför påbörjandet av ett andra ivf-försök började jag skriva.

Först döpte jag bloggen till I mitt inre finns du och inte kunde jag tro vad det skulle innebära... Den 6 maj 2011 fick jag beskedet att jag hade en misstänkt elakartad tumör på båda mina äggstockar. Bloggen har därför ändrat inriktning, men är fortfarande en plats för mig att skriva av mig på.

Välkommen att ta del av mitt liv och mina tankar!
/Mia-Maria

tisdag 6 november 2012

Sommar i P1 med Klara Zimmergren

Oj, vad jag skriver nu!
Vill bara tipsa om ett sommarprogram som jag tyckte om.
Hon beskriver hur det känns att vara ofrivilligt barnlös.
Sommar i P1 med Klara Zimmergren

För dom som väntar

Miss Li's tolkning av Olle Ljungströms För dom som väntar berörde mig djupt. Att sångtexter kan beröra en så! Refrängen känns så precis.

Länk till låten via youtube

För dom som väntar

I ditt bröst
Finns en kuslig maskin
Den har en röst
Och slukar dyrbar bensin
Den producerar hopp
Och kastrerar drömmar ibland
När den säger stopp
Så känner du just ingenting

Vi som krossas
Krossar och går på
Små späda barn
Med hjärtan som elefanter

Gud, uppfinn nåt nytt
Som gör det lätt
Att hålla ut
Nåt för dom som väntar
Dom som orkar vänta mer

Mitt hjärtas röst
Kan nog va ostämt ibland
Instängd i ett bröst
En ambassad som saknar sitt land

Men, för blommor hjärtan ängar
Makalösa stränder
För ensamrätten rätt i
Christer Sjögrens händer

Och vi som krossas
Krossar och går på
Små späda barn
Med hjärtan som elefanter

Gud, uppfinn nåt nytt
Som gör det lätt
Att hålla ut
Nåt för dom som väntar
Dom som orkar vänta mer

söndag 4 november 2012

Nu mår jag bra!

Även om jag inte skriver några blogginlägg så tänker och känner jag. Mycket...
Vill formulera mig väl och reflektera innan jag lägger ut tankar på internet och då blir det ingenting. Så nu, kl. 23.41 söndag kväll, skriver jag utan att tänka och publicerar.

Jag mår bra i hjärtat. Riktigt bra faktiskt. Vet eg. inte varför. Det har ju inte hänt några större förändringar i vårt liv. Jag jobbar fortfarande för mycket. Jag går fortfarande på kontroller (fått kallelse till årets andra återbesök 27/11). Vi har inte påbörjat någon äggdonation trots att de sa att jag skulle varit "frisk" ett år innan vi kunde gå vidare - nu har jag varit "frisk" i 1,5 år. Jag har bara haft 3 veckors semester i år och då byggde vi gästhus, men som sagt var, jag mår bra i själen.

Jag trivs där jag är, men jag är redo att förändra mig.
Jag längtar efter barn och jag är redo att bli mamma. Jag har accepterat att jag inte kommer bli biologisk mamma, men börjar bli trygg med att bära en annan kvinnas ägg. Coolt att mina barn kommer att ha 3 föräldrar och den kvinnan som hjälper oss är en mycket generös kvinna. Mycket mer givmild än jag någonsin har varit. Vilken fantastisk gåva vi kommer att få!
Jag har ett fint hus på Gotland som vi själva har investerat i - både tid och pengar, och jag är så nöjd.

Jag har sedan i somras följt Ung cancers arbete - både på hemsidan, men framför allt genom facebook och de har hjälpt mig mycket. Allas engagemang och alla människors olika öden. Det är synd om mig ibland, men de finns de som har det mycket värre än jag. Det gäller bara att acceptera sin livssituation och finna en ny väg att gå där man finner lycka. Jag är lycklig och jag älskar min man!

För att hitta tillbaka till varandra efter en djup kris kan jag tipsa om att göra en överraskningsfest för sin respektive med tema kärlek. Det gjorde jag! Han visste ingenting och blev chockad när familj och vänner kom och kidnappade honom en helt vanlig lördag i oktober. Han fyllde inte år och vi hade inget direkt att fira. Han fick vara i centrum och bara göra roliga saker medan jag förberedde festen. Jag hade i och för sig planerat och fixat i flera månader och det har hjälpt mig att fundera över min kärlek till min man. Kärleksfesten blev som en andra bröllopsmiddag utan prestationskrav - helt fantastiskt.
Och kärleken kändes så stark!
Det gäller bara att lyssna på sig själv, sin kropp, sin själ och vänta in - nu är det äntligen harmoni igen!

Tack för all hjälp alla nära och kära, nu mår jag bra.

Gå in på Ung cancers hemsida och ta del av deras arbete - de är fantastiska! Fuck cancer!!! www.ungcancer.se