Varför denna blogg?

Hej och välkommen till min blogg!
Jag är ofrivilligt barnlös och det är jobbigt. För att få ur mig den frustrationen som det innebär att varje månad vänta, längta och bli besviken och inför påbörjandet av ett andra ivf-försök började jag skriva.

Först döpte jag bloggen till I mitt inre finns du och inte kunde jag tro vad det skulle innebära... Den 6 maj 2011 fick jag beskedet att jag hade en misstänkt elakartad tumör på båda mina äggstockar. Bloggen har därför ändrat inriktning, men är fortfarande en plats för mig att skriva av mig på.

Välkommen att ta del av mitt liv och mina tankar!
/Mia-Maria

onsdag 11 december 2019

Jul, jul, strålande jul

Länge sedan jag skrev något. Trots att jag känt stort behov av det. Vill dela med mig. Vill berätta. Men vågar inte riktigt. I julkortet 2010 skrev jag att jag hoppades på ett spännande 2011. Och visst blev det "spännande", fast kanske inte på det sättet jag menat. Trots att jag inte är vidskeplig så är jag rädd för att skriva/säga saker som sedan kan bli helt tvärt om.

Nu är det i alla fall jul igen och Gustav är 1 år och 10 månader. Min prins, min glädje, min stora kärlek. Tänk att han finns. Påminner mig om min tacksamhet varje dag och nyper mig i armen. Njuter verkligen fullt ut. Imorgon är det min favorithögtid av alla. Lucia. Längtar efter att återigen få dela det med mitt barn. Att överraska pappa med fika på sängen och luciatåg. Det är jul för mig. Och på kvällen har barnkören luciatåg i kyrkan. Också en årlig tradition.

Jag känner livsglädjen och energin komma tillbaka. Jag hittar tillbaka till mig själv och mitt inre driv. Måste förstås försöka bromsa mig och inte göra allt på en gång, men känslan av att tycka att livet är roligt. UNDERBART!

I början av februari väntar vi vårt andra barn. Efter att jag slutade amma påbörjade jag min medicinska behandling och sedan åkte vi tillbaka till Riga. Det blev vinstlott med en gång! Ett biologiskt helsyskon till Gustav. Så glad och tacksam. Graviditeten har återigen varit "lätt", men jag tycker att det är jobbigt att inte kunna träna som jag vill (får för hög puls och är för trött). Tänker att jag lånar ut min kropp i ca ett år och att jag sedan får tillbaka den. Det gick ju bra förra gången, så tänker att det kommer gå bra igen. Krävs en del jobb bara, men det är det värt. Den här gången tänker jag försöka jobba in i det sista. Både för att det nog är mer jobb hemma än på jobbet samt att det är så himla roligt att jobba igen. Som tur var kan jag jobba med vårdutveckling och sitta med div. projektplaner.

Jag vill passa på att önska er alla en underbar julhelg. Att alla ni som väntar, längtar och kämpar i er kamp mot ofrivillig barnlöshet får lite vila tillsammans med nära och kära. Att ni laddar med energi och positiva tankar inför det kommande året. Jag tänker på er.

#ofrivilligbarnlöshet #äggdonation