Det har jag funderat mycket på under hösten och vintern. Vad är meningen med mitt liv?
Det har varit så självklart för mig att gå i skolan, flytta hemifrån, utbilda mig så att jag får ett jobb som jag trivs med, träffa mitt livs kärlek, skaffa barn - bli en familj... men sen då, vad skulle hända sen?
Och om man inte kan få biologiska barn, då slutade mitt liv efter att jag träffat mitt livs kärlek eller?
Är inte vi en familj när vi bara är två vuxna och en hund?
Har en del alternativ vad gäller meningen med mitt liv, men än så länge ska jag fundera en stund till. Är inte riktigt klar med det än... Någon som har bra förslag kan skriva dem här!
TACK för att du läser och kommenterar i min blogg! Blir lika glad varje gång!
SvaraRaderaJag är välsignad med barn, så jag kan inte sätta mig in i ditt dilemma, men jag Känner med dig! Jag tror att man väljer sina vänner och att de kan vara närmare än familjen, som man inte alltid väljer, i svåra stunder då det gäller. Och vad gäller hunden så är den absolut en familjemedlem! Livet är vad vi fyller dagarna med - glädje och sorg, äventyr och leda. För de som har barn, slutar livet när barnen flyttat hemifrån? Nej, det fortsätter. Jag har vänner som har valt att inte skaffa barn, de tycker inte att det finns plats för barn i deras liv. Ett medvetet val. Och de tycker absolut inte att deras liv är slut! Tvärtom, de vill leva det fullt ut.
Jag tror att en del får förmånen att välja medans andra får det valt åt sig. Men livet fortsätter!
Och skulle längtan efter barn bli oerhört stark finns det andra barn i världen som har fått en tuff start och behöver ett nytt hem.