Varför denna blogg?

Hej och välkommen till min blogg!
Jag är ofrivilligt barnlös och det är jobbigt. För att få ur mig den frustrationen som det innebär att varje månad vänta, längta och bli besviken och inför påbörjandet av ett andra ivf-försök började jag skriva.

Först döpte jag bloggen till I mitt inre finns du och inte kunde jag tro vad det skulle innebära... Den 6 maj 2011 fick jag beskedet att jag hade en misstänkt elakartad tumör på båda mina äggstockar. Bloggen har därför ändrat inriktning, men är fortfarande en plats för mig att skriva av mig på.

Välkommen att ta del av mitt liv och mina tankar!
/Mia-Maria

onsdag 17 april 2013

Hoppet och drömmen som var så stor kan försvinna på ett kick

130414
Varför känner jag då alla dessa symtom?

Det gör det så svårt att förstå och det gör mig så ledsen. Svårt att tro att det någonsin kommer att gå.
Fast jag inte vill så har fantasin och drömmarna flugit iväg och jag har sett mig som gravid. Förstås. Det är väl så jag måste tänka/känna för att orka stå ut med medicinsk behandling 3 gånger/dag och hoppas. Jag måste tro för att orka vara med på denna resa.

Jag har mått illa, jag har varit yr, jag har varit trött, jag har känt en metallsmak i munnen, jag har reagerat på starka dofter, spända bröst och jag har inte velat dricka lika mycket kaffe som jag brukar. Och så är det bara biverkan av medicinering, eller?

Jag skulle eg. inte ha tagit testet idag utan först i morgon. Men jag känner inte för att gå upp halv sju när jag jobbar kväll för att ta testet och självklart vill jag att mannen ska vara hemma när vi tar testet.
Tog det därför i kväll.

Inte ett spår av ett andra streck. Hur mycket man än vill se det. Åh, det gör så ont.
Maken försöker ha kvar hoppet och tror att jag ändå kan vara gravid. Det är säkert för att jag tog testet på kvällen och att urinen inte var tillräckligt koncentrerad (hade tränat och druckit mycket vatten).

Ja, vi får väl hoppas på det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar