Oxycodone 10 mg kl. 06.00. EDA stängdes av kl. 08.00. Halv tio bad jag om den första oxynormen och fick gå och lägga mig. Sedan var jag glad över att det inte var jag som vårdade mig själv den torsdagen. Jag ville bara ligga i fosterställning i ett mörkt rum. Jag ville inte ha någon mat och jag ville bara vara ifred. Jag gick upp ett par varv inne på salen, men gick snabbt och la mig igen. Det värsta var inte sårsmärtan utan TARMARNA!!! Längtade så efter att gaserna skulle bli normala och att få gå och göra nr 2!!!
Hade jag själv vårdat mig själv hade jag väl tvingat upp mig i fåtöljen. Gå ut i korridoren. Tvingat i lite mat etc.
Vid elvatiden på förmiddagen kom usk'an och sa att "magen visst skulle bli omlagd" (jag hade bett om det, de hade ingen rutin för att titta på op.snitt innan hemgång utan gjorde det vid behov). Så det ska jag komma i håg i framtiden. Lägg aldrig om op.sår när EDA'n precis har blivit bortkopplad och patienten har fullt upp med sig själv.
Maken kom in på kvällen efter träningen och även Sara inför sitt nattpass (tack för trevligt kvällssällskap under samtliga kvällar!). Hade kunnat duscha och släppt lite gaser så då kändes det bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar